Linjeavel eller som det igentligen heter inavel.
Det som man i första hand förknippar uppfödare med är egentligen djur med stamtavla. Det behöver inte vara så, man skall fråga uppfödaren om stamtavla följer med. Alla uppfödare väljer sina egna mål, riktlinjer och värderingar, så bäst är att ringa och prata med uppfödaren för att fråga hur denne resonerar kring sin uppfödning, oftast skriver den som avlar det på sin hemsida men hittar man inget skall man inte tveka att ringa. Uppfödaren pratar gärna om sin avel och är villig att berätta hur hon eller han gör.
Det finns en del uppfödare som väljer att linjeavla, detta görs för att få fram snabbare resultat eller för att snabbare hitta sjukdomar. Har man någon bra linje så kan man också att välja att inavla. Detta är ganska vanligt bland dvärghamsteruppfödare i Sverige. Den vanligaste orsaken till att man linjeavlar är för att lättare hitta dolda effekter och för att få fram snabbare res. Fördelarna med inavel, dvs att para mor och son eller far och dotter är att man upptäcker defekter och kan på så sätt förhindra detta genom att ta dessa ur avel. Så avlar man på det viset några år så kan man få fram den perfekta dvärhamstern i både färg, typ och temperament.
En del uppfödare gör så att de djur ( vanligt förekommande bland möss och råttor) som inte håller måttet avlivar de, det kallas även för culling. Det vanligaste exemplet är engelska showmöss, de möss som föds med oönskade egenskaper som inte matchar de krav inför utställningar slår man ihjäl. Vill ni läsa mer som finner man information om man googlar på showmice.
Det är vetenskapligt bevisat att inavlar man flera generationer så får dvärghamstern sämre hälsa.
Holländska importer
Hämtar man inte importer från andra länder så har man garanterat närbesläktade djur i Sverige inom ett år. Fina campbells kommer exempelvis från en grossist i Holland som enbart renavlar men istället inavlar då han gör familjegrupperingar i boxar där de får parar sig hur som helst därav ingen stamtavla på dessa djur, men man vet garanterat att det inte är hybrider. Det svenska uppfödare gör på dessa djur är att utavla dem med svenska linjer. Då kan man ju ifrågasätta sig varför man inte kan ta djur från grossister i Sverige när vi uppfödare hämtar djur från grossist i Holland.
Skillnaden här är att de grossister avlar hej vilt utan koll på temperament eller skillnaden mellan Campbell och vintervit. Personligen så har jag mycket bra kontakt med den Holländska uppfödaren "grossisten", Pratar med honom varje dag så jag vet vad han har för djur på gång och kommer i fortsättningen att ta mina importer bland annat från honom, då campbells från honom har mycket bra temperament.
Rekomendationerna från Svenska Hamsterföreningen är att man inte gör en parning närmare än kusinparning.
Det som man i första hand förknippar uppfödare med är egentligen djur med stamtavla. Det behöver inte vara så, man skall fråga uppfödaren om stamtavla följer med. Alla uppfödare väljer sina egna mål, riktlinjer och värderingar, så bäst är att ringa och prata med uppfödaren för att fråga hur denne resonerar kring sin uppfödning, oftast skriver den som avlar det på sin hemsida men hittar man inget skall man inte tveka att ringa. Uppfödaren pratar gärna om sin avel och är villig att berätta hur hon eller han gör.
Det finns en del uppfödare som väljer att linjeavla, detta görs för att få fram snabbare resultat eller för att snabbare hitta sjukdomar. Har man någon bra linje så kan man också att välja att inavla. Detta är ganska vanligt bland dvärghamsteruppfödare i Sverige. Den vanligaste orsaken till att man linjeavlar är för att lättare hitta dolda effekter och för att få fram snabbare res. Fördelarna med inavel, dvs att para mor och son eller far och dotter är att man upptäcker defekter och kan på så sätt förhindra detta genom att ta dessa ur avel. Så avlar man på det viset några år så kan man få fram den perfekta dvärhamstern i både färg, typ och temperament.
En del uppfödare gör så att de djur ( vanligt förekommande bland möss och råttor) som inte håller måttet avlivar de, det kallas även för culling. Det vanligaste exemplet är engelska showmöss, de möss som föds med oönskade egenskaper som inte matchar de krav inför utställningar slår man ihjäl. Vill ni läsa mer som finner man information om man googlar på showmice.
Det är vetenskapligt bevisat att inavlar man flera generationer så får dvärghamstern sämre hälsa.
Holländska importer
Hämtar man inte importer från andra länder så har man garanterat närbesläktade djur i Sverige inom ett år. Fina campbells kommer exempelvis från en grossist i Holland som enbart renavlar men istället inavlar då han gör familjegrupperingar i boxar där de får parar sig hur som helst därav ingen stamtavla på dessa djur, men man vet garanterat att det inte är hybrider. Det svenska uppfödare gör på dessa djur är att utavla dem med svenska linjer. Då kan man ju ifrågasätta sig varför man inte kan ta djur från grossister i Sverige när vi uppfödare hämtar djur från grossist i Holland.
Skillnaden här är att de grossister avlar hej vilt utan koll på temperament eller skillnaden mellan Campbell och vintervit. Personligen så har jag mycket bra kontakt med den Holländska uppfödaren "grossisten", Pratar med honom varje dag så jag vet vad han har för djur på gång och kommer i fortsättningen att ta mina importer bland annat från honom, då campbells från honom har mycket bra temperament.
Rekomendationerna från Svenska Hamsterföreningen är att man inte gör en parning närmare än kusinparning.